Oj, så mycket man ser, hör och kan läsa om mat och kost. Speciellt när det gäller träning, viktuppgång eller viktnedgång. Man skall helst äta lite kolhydrater men det skall vara bra och långsamma kolhydrater när man väl äter dem, man skall äta frukt och grönsaker men fruktsocker är ju lika farligt som vitt socker kan man läsa, LCHF fungerar skriver en del människor men man skall även minska på rött kött, ja och samtidigt är det ju superviktigt att få i sig mycket protein för musklernas och återhämtningens skull, man ska äta ekologiskt och samtidigt vara ekonomisk, man skall äta enligt periodisk fasta men också rekommenderas det att äta var tredje timme. Ja, och slutligen hör man ju talas om den väl omtalade balansen titt som tätt.

Hur skall man veta vad som egentligen är rätt? Och finns det något som är ”rätt”? och när har man uppnått den så kallade balansen?

Jag läste ett blogginlägg av Anna Haag idag och tyckte det var så oerhört intressant att läsa om hennes funderingar kring kosten nu under graviditeten och även från idrottskarriären. Man tror ju att om någon har kostbiten på koll så är det elitidrottarna (eller före detta), men så behöver det inte alls vara. Anna skrev i sitt blogginlägg ”Frustrationen var stor för jag hade ju känt att formen börjat komma för att sedan dala och jag ville så gärna få en säsong där allt gick bra. Men istället för att gräva ned mig gjorde jag något som jag hade funderat länge på – jag tog kontakt med en nutritionist som jag hade hört talas om.”.

Anna fortsätter sedan med texten ”Någon vecka senare fick jag tillbaka resultat och kommentarer. Och en kostplan. Som jag direkt började följa. Petra “varnade” mig att jag nog skulle kunna gå upp lite i vikt till en början (hua, det sista man ville under säsong liksom!) men sa samtidigt att jag skulle lita på henne. Och där och då kände jag inte att jag hade något val. Jag måste göra en förändring!

Kostplanen var inga konstigheter insåg jag när jag väl fick den. Den stavades K O L H Y D R A T E R. Precis tvärtemot dåtidens alla kostråd. Och det här är ju bara fyra år sedan. Fettet på min tallrik som hade ökat successivt fick dras ned på, lika så proteinet. Min tallrik såg mer och mer ut som den gjorde under hela min uppväxt – en klassisk tallriksmodell.”

Jag har själv varit en av dem med problem med kosten. Under min tävlingskarriär tänkte jag inte speciellt mycket på vad och när jag åt, för då fick jag mat serverad tre gånger per dag och åt det som det bjöds på. Men efter idrottskarriären har jag haft svårt att hitta någon sorts balans. Jag har inte riktigt haft koll på vad och när jag skall äta, hur mycket eller hur lite min kropp behöver, hur ofta jag borde få i mig energi och vad är egentligen näringsrikt, hur skall jag nå mina mål och vilken roll har kosten där? Först nu, det senaste året, har jag hittat det som för mig känns rätt. Men det har krävts många år att komma hit där jag är idag, många år av väldigt ohälsosamt beteende och tänk kring mat. Jag önskar därmed att alla andra som tvivlar och funderar skall göra som Anna Haag och inte som mig när det gäller kosten – ta hjälp av någon som kan och börja inte experimentera själv!

Hur ser min kost ut idag då? Och hur vet jag att jag uppnått någon typ av balans? Min kost består till största delen av kolhydrater i dagsläget, jag äter tre större mål mat per dag och två små mellanmål, jag äter kött flera dagar i veckan men inte alla, äter jag inte kött så ser jag till att få lite protein från andra källor. Jag dricker väldigt mycket vatten men också funlight saft. Jag äter frukt, grönsaker och bär till varje mål mat, alltså till alla fem måltiderna. Jag tar inga kosttillskott förutom D vitamin på vintern och magnesium i perioder. Kort sagt så.

För mig innebär balans att jag har ork och energi under dagen och orkar träna på bra på de pass jag tycker är roliga och som ger mig mycket. Min vikt har gått ner väldigt mycket under det senaste året men nu har vikten stått stilla i över tre månader, vilket jag uppfattar som balans. Eftersom jag ändrat mitt träningsupplägg väldigt radikalt har viktnedgången även berott på det. Jag känner mig så gott som aldrig uppblåst, jag sover mycket bättre än tidigare och jag är ytterst sällan sjuk. Jag känner mig således nöjd med kroppen både på utsidan och insidan och det är något jag har strävat efter hela mitt liv.

Om du har tankar och funderingar kring kost eller om du vill ha ett kostupplägg – tveka inte att höra av dig! 🙂 

Före löpning:

 

Efter löpning: